Vinjett vid stallet, Klockhammar
Sök:

Vårt dricksvatten och vår reningsanläggning för avloppsvatten står under tillsyn av Örebro kommun. Både dricksvatten och avloppsvatten analyseras regelbundet och redovisas till Miljökontoret.

Reningsprocessen kontrolleras dels före rening, dels efter, för att vi ska kunna se effektiviteten i reningsprocessen och att vi håller oss inom angivna riktvärden och gränser.

Här visas exempel på mätresultaten. I fortsättningen (=längre ned på sidan) får du själv välja vilket resultat du vill se.

resultat inkommande

Resultat utgående

Analysresultat 2 juni 2018
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 14 maj 2018
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 9 april 2018
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 25 feb 2018
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 19 jan 2018
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 19 nov 2017
Inkommande mätning 1
Inkommande mätning 2
Utgående mätning 1
Utgående mätning 2

Analysresultat 2 okt 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 8 aug 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 4 juli 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 22 maj 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 6 april 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 20 feb 2017
Inkommande mätning
Utgående mätning

Analysresultat 17 jan 2017 (pdf)
Inkommande mätning
Utgående mätning

Reningsresultat 2016, årssammanställning (xlsx)
Driftsjournal avloppsverket 2016 (xlsx)


Förklaringar till reningsparametrar
BOD: Ett indirekt mått på avloppsvattnet innehåll av ORGANISKA FÖRORENINGAR. BOD-värdet anger hur mycket syre det åtgår för att med hjälp av bakterier bryta ner föroreningen. Reningen görs i stora höga gröna burken nedanför reningsverket. Reningskrav: Bäst möjliga.

BOD 7: Samma som ovan men mätt efter det att bakterierna fått verka under 7 dygn.  Reningen görs också i gröna burken. Reningskrav: Bäst möjliga.

COD-CR: Ett indirekt mått på avloppsvattnets innehåll av organiska föroreningar. Analysen görs med kaliumdikromat och mäter värdet på andra sorters organiska föroreningar än BOD. Reningen görs i gröna burken. Reningskrav: Bäst möjliga.

FOSFOR (Miljökontoret kallar mätpunkten för TOTALFOSFOR eller P-TOT): Fosfor är ett fast grundämne med kemisk beteckning P.  Fosfor förekommer i olika former i avloppsslammet och det totala värdet mäts. Fosfor är livsnödvändigt för biologisk tillväxt. Det är därför bönderna sprider avföring från ko och svin på sina åkrar. Men om vi inte tar bort det ur vårt avloppsvatten bidrar det till att bland annat sjön Tysslingen växer igen. Reningen görs inne i verket. ”Lorten” blir till slam som skickas ut i en tank i kullen före reningsverket. Slammet hämtas 4 gånger om året av Örebro slamsug med sin stora gula bil med släp. Utsläppskrav: max 0,6 mg / l.

pH: Ett mått på hur mycket vi bidrar till försurning av våra vattendrag.  Reningskrav: inga gränser uppsatta.



Lite info om vad människan lämnar ifrån sig före rening på ett dygn i genomsnitt i Sverige:            

70 gram BOD
125 gram andra partiklar
1 gram fosfor från urin
0,5 gram fosfor via avföring
0,8 gram fosfor från tvätt, disk m.m.

Du förbrukar cirka 200 liter vatten per person och dygn.


Bilder nedan från ombyggnaden 2012.

Mael på väg
September 2012

Mael 2

Mael 3

två rör
Anslutning av gamla avloppsnätet till nya reningsverket

Inkommande avloppsrör
Pumpstation
Pumpstationen pumpar in förorenat vatten till rensfiltret för att skräp, tjockt papper, tappade nappar osv. ska kunna silas bort.

Soptunna samlar rensprodukter
Uppfångning av bortsilat skräp
Bortsilat skräp hamnar i en liten behållare som hämtas av en certifierad avfallshanterare.

Rensanläggning
Rensanläggning
Det rensade vattnet förs vidare via det bruna röret in i stora pumpbrunnen.

Brunn med glidskenor
Pumpbrunn med glidskenor för fäste av pumpar
I pumpbrunnen ska det sitta två pumpar som fästs på de glidskenor som syns i bild.

Pump
Pump, väger 85 kg
Pumpen monteras på glidstänger i brunnen och pumpar vattnet vidare högst upp i det biologiska reningssteget.
 
Biologiskt reningssteg
Biologiskt reningssteg, "Gröna burken"

Filter
Rensplatta av plast
Det biologiska reningssteget är fyllt med rensplattor som ligger huller om buller.  På plattorna växer bakterier som äter upp de bakterier som produceras i din kropp och i de matrester som spolas ned i avloppet. Vattnet från biosteget kommer i retur till den gamla luftningsbrunnen i princip 6 gånger innan vattnet pumpas in i flockningsbassängen dit även doseringspumpen levererar aluminiumsulfat från plastbehållare.

Flockningsbassäng
Flockningsbassängen i hörnet

titt ned i flockningsbassängen
Titt ned i flockningsbassängen
Omrörararmarna syns tydligt.

Plastdunkar
Plastdunkar doserar aluminiumsulfat
Aluminiumsulfat får fosforet från tvätt- och diskmedel att flocka sig. Vattnet går vidare upp i ett stort runt kärl inne i reningsverket.

Reningskärl
Kemiskt steg
De tyngre klumparna sjunker till botten och skrapas ihop mot mitten

Reningskärl botten
Botten på kemiska reningssteget
Med jämna mellanrum öppnar en ventil...

Ventil
Ventil med motorstyrning

...och släpper ut slam och vatten till den stora tanken med tre rör som är nedgrävt omedelbart norr om Reningsverket. Tanken rymmer rymmer 30 m3. Slammet separeras här från vattnet och sugs sedan bort från botten. De tre rören som sticker upp används för att suga upp slam med hjälp av ett slamsugningsfordon. Här ser du tankens funktion:

Teckning
Genomskärning av tanken 

Tre skorstenar
Tanken nedgrävd strax norr om Reningsverket


Rör i dammen
Biologisk damm
Här rinner kvarvarande vatten ut för att rena sig i de båda biologiska dammarna. Dammen för tillfället tömd.

Manöverskåp
Manöverskåp
Hela processen styrs från detta manöverskåp.
 
Brutet vatten
Utrustning för brutet vatten
Utrustning för ”brutet vatten” har installerats för att förhindra att förorenat vatten från processen i reningsverket skall kunna sugas in i vårt dricksvattensystem.